1 February 2010
Förhandlingsupptakt i lågkonjunkturens och AT-bristens tecken
Mitt i den rådande lågkonjunkturen är nu avtalsrörelsen i full gång. Vårt avtal löper ut 31 mars 2010 och i samband med att avtalet sades upp i december överlämnade Läkarförbundet sitt yrkande till Sveriges kommuner och landsting. Den ekonomiska politiken i Sverige kommer självklart att påverka utfallet av förhandlingarna. Det är troligt att utrymmet för löneökningar blir lägre jämfört med tidigare år.
Löneutvecklingen har under den senaste tioårsperioden (98-08) legat på 50,2 procent för läkare inom den landstingskommunala sektorn, på 52,7 procent för ST- och legitimerade läkare och på 52,5 procent för AT- och ej legitimerade läkare. För perioden 07-08 är motsvarande siffror 4,4 procent, 4,5 procent och 4,6 procent. Om man betraktar löneutvecklingen den sista femårsperioden har ST-läkare haft en något sämre löneutveckling än övriga grupper med en löneökning på 15,1 procent mot samtliga grupper på 15,7 procent. AT-läkarnas löner har samma period ökat med 15,9 procent.
2008 års lönestatistik visar att medellönen för ST-läkare är 37 706 kronor (median 37 100) och för AT 26 932 kronor (median 26 700). Kvinnliga underläkare har fortfarande lägre lön än manliga underläkare, där skillnaden är störst för legitimerade läkare som inte har ST. Jämställda och jämlika löner är högt prioriterat och det lokalfackliga arbetet är vitalt för att tillse att osakliga löneskillnader inte förekommer utifrån någon diskrimineringsgrund.
För föräldralediga läkare har situationen förbättrats under de senaste avtalsrörelserna. Bland annat har föräldrapenningstillägget förstärkts. 10 procent av lönebortfallet utbetalas under 90 dagar om arbetstagaren varit anställd minst 365 dagar hos arbetsgivare. Båda föräldrarna är berättigade till tillägget om de arbetar hos en kommunal arbetsgivare.
I kollektivavtalet finns en rekommendation att gravida automatiskt ska slippa jour sista 60 dagarna av graviditeten. Efter bland annat påtryckningar från SYLF har Läkarförbundet försökt få till stånd en central skrivelse om en utökad jourbefrielse för gravida, dessvärre utan framgång. Några landsting är dock goda förebilder och ger gravida läkare jourbefrielse, på egen begäran, under hela graviditeten.
Sedan flera år har SYLF stridit för en rejäl höjning av AT-läkarnas löner. Senaste avtalsrörelsen var en besvikelse då lägstlönen enbart höjdes från 22 500 kronor till 23 500 från 2006 till 2008 det vill säga en ökning med 2,2 procent per år. Vad kan vi vänta oss framöver?
Det råder brist på AT-platser och oron över att situationen ska förvärras är stor. En fråga som ständigt är aktuell i avtalssammanhang är huruvida det är bra eller dåligt med lägstlönekonstruktioner som till exempel reglerar AT-lön eller som finns i med stud-avtalet. Skulle nyutexaminerade läkare vara villiga att sälja sig för en mycket billig penning för att få en AT-plats om detta var möjligt? Den lägstlön som tillämpas på AT-läkare och för läkare innan AT hindrar detta och många anser att lägstlönen i AT-bristens Sverige är viktig för att inte en lönedumpning ska ske. Lägstlönen är dock blygsamma 23 500 och även om denna spelat ut sin roll på de flesta ställen runt om i landet, där medellönen för AT-läkarna ligger betydligt över lägsta nivån, anser många att den är normerande nedåt för AT-läkare och läkare innan AT framför allt i storstadsregionerna och i Halland där lönen ligger på lägsta nivån eller ”smakfullt” något över. Andra är övertygade om att lönen skulle stiga om lägstnivån togs bort och hänvisar till situationen som följde då tariffen för lönesättning av ST-läkare togs bort.
En rejäl höjning av AT-lönen skulle kosta mycket och påverka det totala utfallet som tilldelas läkargruppen. Man kan här resonera på olika sätt. Tiden innan och under AT är förhållandevis kort och en höjning av lönen under denna period kan ses som pengar som sedan ”går förlorade”. För den enskilde läkaren blir en höjning dock mycket välkommen och kännbar. Och en höjning av lägstlönen – läkarnas ingångslön – torde få konsekvenser även för övriga läkares lön. Lönen säger också något om vad en läkargärning är värd. Om AT-lönen är låg är situationen för vikarierande medicinstudenter och för provtjänstgörande eller kompletterandekollegor ännu sämre. De utför kvalificerat läkararbete för ynka 17 800 kronor i månaden! Kan vi verkligen acceptera att arbetsgivaren inte värderar läkargärningen högre?
SYLF har på olika sätt påtalat de konsekvenser som den bristande organisationen runt AT-läkarna får, bland annat för lönesättningsprocessen. En tydligare organisation med ett fungerande chefskap och ett utvärderings- och återkopplingssystem av kompetens och utfört arbete skulle bidra betydligt till att den lokala lönesättningen av AT-läkare fungerade bättre och att lönen sätts avtalsenligt – individuellt och differentierat. Den information som framkom i arbetet med den partsgemensamma arbetsgrupp med uppdraget att analysera den lokala lönesättningen av AT-läkare som bildades efter förra avtalsrörelsen, har gett oss mycket information som kan bidra till att den lokala lönesättningen fungerar bättre i framtiden. Kanske kan vi förlita oss på att en lyckad lokal process snarare än en central avtalsskrivning kan lyfta lönen för AT-läkare och läkare innan AT.
Skrivet av: Lena Ekelius, Ordf. SYLF